Nu har jag och Jonna varit ett dygn i Agadir. Det har regnat större delen av den tiden, men det gör inte så mycket för det är varmt och skönt och man kan sitta under tak och titta på folk. Resan ner gick bra men vi gick upp okristligt tidigt på morgonen. Planet gick 07:40 så vi fick gå upp vid 04:15. Efter lite snoozande kom vi i alla fall upp ur sängen och var faktiskt i tid ut till taxin. Incheckningen på Arlanda gick oväntat smidigt för att vara charter och vi var igenom säkerhetskontrollen inom 20 minuter.
Jonna fick shoppa lite smink från Makeup Store och jag höll mig i skinnet och köpte inte mera sprit som jag inte kommer dricka upp. En frukost senare bar det iväg till gaten och ombord på planet. Där fick jag snabbt en överdos av charter när stewarden började köra sin show i mikrofonen. Jag är van att flyga reguljärt och tycker inte alls om när de hela tiden ska prata i PA-systemet när jag försöker sova. Här höll personalen låda hela tiden. Jag tappade fullständigt räkningen på hur många gånger de uppmanade oss att köpa sprit, cigaretter, parfym och hudkrämer. Hans rutin innehöll också ett antal ganska väl inövade skämt om hur uteserveringen var stängd så alla var tvugna att äta innomhus idag och liknande saker. Alla höll på att trilla av stolarna av skratt. Jag lovar. 6-timmars flighten till Agadir blev i alla fall inte speciellt långtråkig eftersom vi höll varrandra sällskap.
Efter en transfer till hotellet med Vings bus (inklusive information om välkomstmingel, utflykter och julbord) kunde vi till sist checka in i vårt relativt fina rum på åttonde våningen. Vi var såpass hungriga att vi genast gav oss ut på stan för att byta ut våra Euro mot den inhemska valutan Dharim. Dharimen har utförselförbud ur landet så vi kunde inte skaffa oss pengar på Arlanda. När vi växlat till oss de lokala sedlarna (som inte är lika smuttsiga som t.ex. de egyptiska) gick vi vidare ner längs Hassan II:s aveny (Hassan II är tydligen kungen).
Ganska snart efteråt gick det förbi en kille som hälsade och undrade om vi inte kännde igen honom från Hotel Afoud (vårt hotel). Han sa att han jobbade där i baren och restaurangen och att han hade hälsat på oss tidigare (verkade lite misstänkt eftersom vi bara hälsat på tre pers på hotellet sedan vi kom). Hur som helst tyckte han att vi skulle följa med honom så skulle han visa ett bra ställe att äta mat på. Han tog med oss till en kille som sålde kycklingar i ett hål i väggen och även om maten var lite torr så var den ändå helt ok. Sedan började vi muttra om att vi skulle gå tillbaka till hotellet och då ville han bestämt att vi skulle följa med till hans kusins affär för han skulle ge oss sin adress så vi kunde skicka ett vykort till honom från Stockholm (han hade fått kort från Göteborg och Uppsala men inte från Stockholm). Väl vid affären började han demonstrera kryddor och annat (det här är jättebra mot psoriasis och det här mot åderbråck). Nu tyckte vi det var dags att gå och då var det slut på showen. Nu skulle vi betala för guideningen och när jag producerade några mynt så blev både han och hans kompis förnärmade och förklarade att det där inte var tillräckligt mycket pengar i Marocko. Då vände vi på klacken och gick därifrån och kan bara konstatera att man ska vara mer bestämd tidigt för att slippa hamna i sådana situationer.
Resten av dagen tog vi det rätt så lungt med middag i hotelrestaurangen. Jag åt en spännande gryta som tydligen är en väldigt traditionell Marockans rätt. Den verkar gå ut på att man tar dåliga styckningsdetaljer från lamm, kykling eller ko, lägger dem i ett keramikkärl med lök, mandel daddlar och russin och sedan låter man det stå i elden och tillagas. Den var rätt god men det var lite väl mycket benflisor i maten. Jonna ville inte stycka sin mat på tallriken så hon tog en Chicken indian style i tron om att det skulle vara filébitar. Hon blev lurad men verkade ändå tycka att maten var god. Inte den typiska julaftonsmiddagen men ändå, eller kanske just därför, helt ok.
Tillbaka på hotellrummet somnade vi nästan direkt och vaknade efter att ha sovit närmare 12 timmar. Vi gav oss ner till konditoriet som ligger vägg i vägg med hotellet och beställde varsin crêpe. Vi hade redan bestämmt oss för att ta en lugn frukost och sitta och titta på folk, och det gjorde vi. Två timmar, flera koppar te, var sin var baguette och en appelsin och mangojuice senare tyckte vi det var dags att gå tillbaka till hotellet och göra oss klara att åka till bazaren, men först var
jag tvungen att sätta mig och skriva ner mina intryck såhär långt.
På kullen ovanför Agadir har de skrivit gud, landet och kungen.
Jonna